Dan före dan

För att vara ärlig så känner jag inte så mycket för att blogga, men imorgon så kommer jag förmodligen att vara alldeles för upptagen för att göra det. Resan gick bra, 75 mil av utmattning och stekande sol. Vi stannatill i för att äta lite i Mora (trodde jag), vi blev kvar i över tre timmar.
Jag har packat ikväll, packat för att jag ska göra lumpen. Det känns lite ovärkligt, lumpen är för gamla pesoner, efter den så kommer jag vara en gubbe som sitter och minns tillbaka på lumpen, oj oj oj...

Idag så följde jag och min sötplutt med pappa och morfar till Fäviken. Det är en enorm jakt och fiske mässa, det var ett antal tusen pesoner där. För någon månad sen så var det exponorr här i stan och då var jag där, jag funderade på att köpa en läderhatt men det blev inte något av. Men nu när jag var Fäviken så var samma försäljare där, så jag slog till och köpte en äkta australiensk kängruskinnshatt. Jag tänker inte berätta hur mycket den kostade, men 800 kr är mycket pengar för en hatt, jag köpte ett underställ för 99 kr också.
Imorse så smörjde jag in ansiktet och armarna så att jag inte skulle bränna mig. Men när solen hade legat på ett tag så blev det upp emot 31 grader i skuggan och jag tog av mig min t-shirt och körde på barra. Ni som har lite fantasi har förmodligen redan räknat ut att jag sitter här i en underbart vacker omvänd bondbränna. Får se vad jag får för smeknamn av lumpenpolarna, jag tippar på indianen eller trafikkonen. Min sötnos kallar mig för "polkagrisen".

Jag skriver förmodligen nått ifrån Karlskrona, om jag inte dör av... nånting

6 dagar kvar till två veckor av förvirring, förnedring och utmattning börjar.

Något pinsamt hände mig nyss, som det så ofta gör. Vi har varit på badet här i Svenljunga och så satt vi i bilen på väg hem. Då så såg jag en gul bil komma farande och jag leker "Gul bil" med min pluttis (för er som inte vet vad det är så går det ut på att man ropar ut gul bil när man ser en och sen så får man slå till den man spelar med). Vi åkte med familjen som vi bor hos. Jag satt i framsätet och jag visste att hon inte såg bilen för hon satt där bak, så med detta guldläge ropade jag ut "Gul bil!!" vände mig om och daskade till det som ifrån min vinkel verkade var Irene´s ben men i själv verket var hennes mosters... Jag har tur att hon är en ungdomlig och skrattglad person, men det var pinsamt i vilket fall.

Tillbaka till där jag lämnade er, western jippot. Stället hette High Chaparal och det var en förvånansvärt stor cowboy/western stad med ånglok, indianby, maxikansk stad och hästvagnar som drog omkring. Det var häftigt men kanske lite för amerikanskt och "turistfälligt" för min smak.

I mondags så klev vi upp runt nio för att vi skulle in till Göteborg, vi kom nog inte iväg förens vid 10-11 snåret men ändå. Vi kom dit och åt lunch på Burger king och sen så åkte vi och parkerade vid Liseberg. Men vi gick inte in på Liseberg, vi gick till Universeum först.
Det var som ett innomhus zoo. Jag har varit där förut så det var inte allt för mycket nytt men det var ändå värt det att gå dit. Vi kan nog ha varit där i två timmar innan vi äntligen gick till Liseberg. Jag blev lite besviken på mig själv för jag hade glomt bort att jag lätt blir åksjuk. Vi hann inte åka i längre än några timmar innan jag mådde så illa att jag inte kunde fortsätta, det kanske var lite slöseri på åkbanden men det hade ändå kostat ungefär lika mycket om vi hade köpt biljetter. Resten av kvällen så spelade vi på arkadspel och lyckohjul. Jag blev lite osams med min sötnos på grund av våra olika inställningar till sånna spel. Jag tycker att det är skammfullt att det finns personer som lever på att få folk att spendera deras surt förvervade korvören för att försöka vinna stora färggranna nallar och enorma chokladpaket som det statistiskt sätt är omöjligt att vinna om man inte spenderar en förmögenhet, medans min pluttis tycker att det är kul.
Men i slutet på kvällen så gick vi därifrån med 3 små lejon, en rosa hund, åksjuka och 700 kronor mindre på kontot så jag är nöjd.

En sidnotis ifrån Lisebergbesöket. Min pluttegullis hade köpt en såndär stor läskflaska som man kan fyllapå för 15 kr, när hon hade druckit upp den så gick vi in på Burger king. Jag köpte två menyer och så ville jag fylla på flaskan istället för att få läsken som följde med den ena menyn. Då slog hon in på apparaten och så kostade det 15 kr mer. Detta tyckte jag var underligt, för det enda som hade hänt var att hon hade tagit bort drycken som egentligen följde med den ena menyn, som vi redan hade betalat för.
Jag stod på mig och försökte förklara delemmat men hon tycktes inte kunna sätta sig in i min sittuation. Efter ett tag så gav hon med sig och drog bort 15 kronor ifrån priset, men hon gjorde det nog mer för att hon tyckte att jag var irriterande och ville bli av med mig än att hon tyckte att jag förtjänade att få min 15 kr tillbaka. I princip har jag väll rätt? Eller är jag bara som vilken irriterande och omöjlig missnöjd kund som helst?

Nu så ska vi nog äta pizza snart, min sötis hälsar. Hej då!

Framme i GBG (9 Dagar kvar)

Nu så sitter jag här och skriver igen och för er som undrar var här är så kan jag berätta att vi är framme i Göteborg. Vi kom hit vid nio igårkväll. Det är ett otroligt fint och stort hus,min gullis beskriver det ganska bra "Precis som ur en katalog". Det är en perfekt blandning av Filipinsk och Svensk kultur. De som bor här, Irenes moster, mosterns man och deras barn är jätte trevliga.
Jag har försökt att försöka hitta tid att skriva men mina längre inlägg tar upp emot en timme att skriva iallafall. Så med jobb, kompisar och flickvän så är det svårt. Nu har det snart gått en vecka sedan mitt senaste inlägg, jag ska försöka komma ihåg vad som har hänt mig i veckan.

Vi kan väll börja med det största, jag har fått antagningsbeskedet från högskoleverket. Jag kom in på mitt förstahandsval, inte för att skryta(hehe). Det blev Civilingenjör med öppen ingång i Luleå. Jag viste inte ens vart Luleå låg, jag hade för mig attt det var någonstans längst kusten men jag hade ingen aning om att det var 70 mil dit! Efter att mina kära päron har berättat om staden så verkar det ganska trevligt. Det visade sig att jag tillochmed har avlägsna släcktingar där borta.
Det som inte har varit trevligt har varit att försöka övertala min pluttis om att flytta dit, hon har inte gett med sig än men jag har ju ett år på mig att övertala henne.

Jag har äntligen blivit klar med mitt sommarjobb. Det har väll varit relativt lindrigt sista veckan, specielt med tanke på att jag har testat den där massagestolen som jag fick tips om i kommentarerna. De som jag jobbar med blev lite konfunderade när jag försvann i 15 minuter varje rast. Jag funderade på att berätta vart jag gick men då skulle det bara bli konkurrens om stolen som det blev om att sova i bilen, de får skylla sig själva.
Det har varit ordentligt med oväder den här veckan. I tisdags så fick jag ett "bloggögonblick", ni vet som med gubben på cykeln, när jag satt och jobbade med att rensa ogräs i en rondell. Det började regnna lite smått och jag som har varit med ett tag gick och tog på mina regnkläder och stövlar direkt. Vädret blev bara sämre och sämre och det öste ner innan mina medarbetare drog på sig sina regnkläder. Vädret fortsatte att försämras och tillslut så var det full storm, det åskade, spöregnade och haglade.
Jag kunde se vad de som satt i bilarna som åkte runt i rondellen tänke "stackars kommunarbetare som måste jobba i det här vädret" Jag har tänkt samma sak när jag har sett dessa mänskliga traffikkoner springa omkring i regnet.
Det var faktiskt väldigt mysigt om jag får säga det själv och det blev bara häftigare ju närmare åskan kom. Jag räknade hur långt ifrån oss den var och när den var som närmast så var den under 300 meter bort!
Fast det var värre nu i fredags när det blev åskväder. Vi satt i bilen och väntade på att det skulle gå över, när vi hade väntat tillräkligt länge och det inte hade åskat på ett tag så bestämmde vi oss för att spela lite fotboll. Erik som jag jobbade med var lite nojig och var säker på att han skulle träffas av blixten och dö.
Men han följde ändå med ut på plan men vi han inte spela mer än nån minut innan åskan slog ner. Jag räknade då också och den var kanske en kilometer bort, men den var så kraftig att man kunde känna hur en sorts våg åkte förbi oss. Efter det så stod håret upp på mina medarbetare i flera minuter.

Nu så ska vi iväg på något western jippo så jag måste kila vidare. Men jag ska försöka uppdatera någon fler gång medans jag är här nere. Jag hinner inte korrekturläsa detta inlägg heller, så ni får ursäkta den eventuellt okorrekta svenskan.


2 veckor kvar!

Det är endast 14 dagar kvar till jag ska inställa mig för tjänstgöring. Jag har tillochmed haft den här bloggen längre än det! Dessutom så är det bara fyra dagar kvar till jag slutar jobba och den stora Sverige turen börjar. Nu börjar det verkligen dra ihop sig. Jag var förresten och hämtade ut min biljett idag, jag har dubbelkollat så att det är rätt.

Östersund - Karlskrona 27/7

Nu gick åskan så jag ska nog stänga av datorn ett tag... To be continued

15 dagar kvar

Vi börjar väll med i förrgårkväll. Som jag sa så åkte jag till anton för att sen gå och äta tacosbuffe. När vi kom dit så visade det sig att drycken inte ingick i buffen, som kostade 75 kr, så vi sket i det och åt kebab istället. Jag åt en kebab med bröd för 45 kr där dycken ingick, då spelar det ingen roll hur det smakar för det priset.
När vi hade smörjt våra krås så gick vi tillbaka till Anton där han bjöd på förfriskningar, en 3,5:as förfriskning iallafall. Sen så bar det av hem till Simon via mig efter att han hade bestämmt vad han skulle ha på sig, det kan inte ha tagit längre än 30 minuter för han att bestämma sig.

Ja just det, jag träffade en gubbe på väg till Anton. Jag gick över kampus och mötte jag en gubbe i 35 års åldern som sa "Hej". Jag tittade mig omkring och konstaterade att det var mig han hade hejat till.
 - Eh, hej? (M(agnus))
 - Nu har jag cyklat ifrån brunflo via mariavägen och ända hit. (G(ubbe))
han var kanske 170 cm lång, knubbig, rödhårig och hade en flint. Man kunde höra att han var ordentligt anfådd.
 - Oj, vad du har cyklat på... (M)
 - Ja, men nu så är det nått fel på cykeln. (G)
 - Jaha, vadå då? (M)
 - Ja men du kan väll lyfta här. (G)
Så greppade jag tag i pakethållaren och lyfte upp bakhjulet medans han snurrade på tramporna med händerna.
 - Ser du, hjulet är skeft, vad tror du? (G)
Jag är ju ingen cykelexpert men jag försökte väll ändå.
 - Märker du av det när du cyklar? (M)
 - Ja, om jag kommer upp i hög fart så. (G)
 - Näe, men det är nog kanske nån eker som har böjt sig. (M)
 - ja, så kan det nog vara. (G)
 - Men jag ska nog gå nu. (M)
 - Okej, hejdå kompis! (G)
 - ehh ja, okej hejdå. (M)
Så fort han började prata så var det ändå jag kunde tänka på "Blogginlägg". Det var ett ganska underligt men ändå trevligt möte, synd att jag inte vet mer om cyklar.

Men tillbaka till min fredagskväll. Vi gick mitt hus så jag kunde byta t-shirt, jag ska väll inte vara sämre och den hade ändå stört mig hela dagen. Efter det så gick vi till Simon och han skjusade oss till Daniel Allaputto, vi hade hört att det skulle vara ett antal personer som skulle dit för en trevlig sammankomst. Ett tag in på kvällen så ringde jag min gullepluttis, för att prata. Det slutade med att jag sjöng den enda versen ur Curly Sue jag kunde och hon spelade in det, nu så hotar hon med att andvända den som ringsingnal.
Fram emot två tiden så ville Anton hem och vi hade ingen att åka med, så det var bara att börja gå. Vi kom fram till mig vid tre. Det var en trevlig promenad, vi pratade om gamla goa tiden när vi hoppade studsmatta och spelade dator hela dagarna.
Det blev en lyckad kväll


Lördagsmorgonen däremot, jag hade så ont i kroppen att jag knappt kunde röra mig. Men jag bet ihop och sträckte mig en halvmeter och startade "Scrubs" på datorn. Efter det så började jag titta på "Supranos",  som Anton har rekomenderat ett tag.
Efter tre avsnitt så klarade jag inte av hungern längre så jag gick in och åt två korvar med bröd. När jag hade ätit så tänkte jag vara duktig och åka ner till tågstationen för att hämta ut mina tågbiljetter för inryckningen, men det var stängt (och jag hade ändå tagit med fel papper dit ner). Istället åkte jag till min mormor och morfar för att bestämma vilken bil jag och pluttisen ska åka med på den stora Sverige turen.
Jag var ganska hungrig när jag var där så det var tur attt de bjöd på lax och potatis. Efter noga mätningar och planering kom vi fram till att opeln blir bäst, en liten skåpbil. När jag var där så ringde anton och frågade om vi skulle på bio. Det var meningen att vi skulle gå på fredagen, men vi orkade inte.
Jag tackade min mormor och morfar för maten och begav mig hemmåt, de skulle ändå iväg på konsert "Rhapsody in rock" inte så dåligt för att vara 71 respektive 65 bast. Jag ska dit igen på torsdag för att fixa "The Partymobil" som den kommer att bli mer känd som under våran stora sverige tur.
Jag gick till Anton och vi tittade på TV och spela PS3 till filmen började. Vi såg "Berättelsen om Narnia: Prins Caspian" Den var betydligt bättre än ettan.
När vi hade sett klart så hade vi tänkt gå på krogen men vi ångrade oss, vi hade inte lust. Så vi gick hem till Anton igen och så ringde vi Simon. Han var på Partaj med nisse och allaputto så Anton övertalade Simon att komma och hämta upp oss, vilket inte är det lättaste. Men när vi väl var där så var det ganska segt så jag gick hem. På hemvägen pratade jag med min pluttegut och jag slutade inte prata förens jag var hemma och sov.

Jag har inte gjort så mycket idag men nu så ska jag iväg till stugan på högarna med mamsen, så vi får väll se om det blir något mer att fylla i med sen.

Oj vad långa inlägg det blir när jag inte uppdaterar på några dar, jaja. Nu har jag inte tid att korrekturläsa så ni får ursäkta om det har blivit några missar.

Hej då

17 dagar kvar tror jag...

Hej, ni får ursäkta min frånvaro av nya inlägg i bloggen. Jag har försökt men jag har misslyckats med att finna tid till att skriva. Här är ett utkast som jag skrev för två dagar sen med det aldrig blev upplagt. Tro inte att jag har gett upp bloggen(än iallafall).

_________________________________________________________

18 dagar kvar


När jag duschade så kom jag på att jag inte har skrivit vad jag ska göra i lumpen eller vart jag ska vara. Det är nog bra om jag berättar det med tanke på att den här bloggen kommer att handla mycket om det.
Jag kommer att vara ledningssystemsplutonsbefäl på en båt, det betyder att jag kommer att sitta och kryptera/koda medelanden som jag sedan sickar/tar emot från land. Jag kommer att tjänstegöra vid marinbasen på Gotland.
Om ni undrar varför jag skulle till karlskrona(inte Karlstad) så är det för att jag ska göra min grundläggande utbildning där. Det är då jag lär mig att knyta skorna och bädda sängen osv, det är bra att kunna har jag hört.

När jag cyklade hem från jobbet så cyklade jag förbi Simon, som jag brukar göra för att det ligger på vägen hem. När jag åkte förbi såg jag att Simon håller på att fixa sin bil och Benjamin står brevid. Benjamin gick i samma klass om mig i nian. Jag stannade till och hälsade sen så stod vi där och snackade medans Simon fixade bilen och klämde in nån liten fyndig komentar här och där.
Efter ett tag så frågade jag om han skulle göra lumpen. Då svarade han att han skulle rycka in som nått sorts chefsbefäl. Sen sa han att han skulle vara i visby! Vi pratade vidare och det visade sig att han kanske till och med skulle vara på samma båt som mig eller så skulle det kanske vara han som jag skulle sicka mina kodade medelanden till. Vad är oddsen för det?
__________________________________________________________
Följande är det inlägg som jag hade tänkt att skriva igår men inte hade tid till föräns idag.(Jag skriver ändå som om jag hade skrivit det igår för pedagogikens skull)
__________________________________________________________

Fortfarande 18 dagar kvar

Igår så höll jag på att surfa omkring lite och efter tag så kom jag in i ett lumpen forum så jag sökte på Karlskrona. Då kom det upp en massa som skrev med varandra om att de skulle rycka in den 28 juli. Det tyckte jag var ganska skummt med tanke på att jag skulle rycka in dagen innan. Förundrad så gick jag och kollade igenom papperet som jag säkert har kollat igenom 20 gånger. Och se på fan jag hade tagit fel på datumet också! Jag hade alltså inte bara tänkt att beställa en oombokningsbar biljett femio mil fel, jag hade beställt den så att jag skulle komma dit två dagar för tidigt också...Jaja ibland ska man ha lite röta också.

När jag stannade vid ett rödljus med jobbilen idag så hörde jag sirener.Jag blev nyfiken och började titta mig omkring. Efter att ha tittat åt alla andra håll så tittade jag i backspegeln. Där stod det en polisbil med sirener och blåljus! Jag försökte väja med bilen men jag stod inte så lång ifrån stoplinjen så han kunde inte ta sig förbi ändå. Jag hade lite tur för det slog om till grönt bara efter några sekunder när jag stod där framme.
Jag tror nog det är det är det snabbaste jag har accelererat när polisen har varit i närheten...

Jag har spelat fotboll ikväll. Det var roligt, jag sög totalt men det var ändå roligt. Jag har funderat på om jag skulle börja spela nu i ett par veckor.Jag var tvungen att sluta för att skolan och tjejen kom ivägen men idag så sa Simon att Anton skulle spela så då passade jag på. Jag ska väll försöka vara med på så många träningar jag kan men det blir nog inte fler än 2-3 stycken.
__________________________________________________________

17 dagar kvar tror jag...

Det blev lite sent igår när jag pratade med min pluttis i telefon in på natten, så jag var lite seg imorse. Det hjälpte inte heller mitt humör att jag fick stå några timmar i en enorm rosenbuske och rycka ogräs(tistlar och brännäslor) som bokstavligt talat var längre än vad jag är.
Men jag hade planderat ut dagen så att jag skulle äta på nio rasten för att sen skulle kunna stanna kvar i bilen för att sova på elva rasten, medans de andra gick in. Men när klockan blev kvart i elva så säger en av mina arbetspolare "Oj vad trött jag är, jag ska nog sova i bilen på rasten".
Så istället för att ligga på det mjuka sätet och lyssna på radio så gick jag in för attt hitta nått annat ställe att liga och vila på i tjugo minuter. Det enda stället jag hittade var en 30 centimeter bred träbänk i det välventilerade omklädningsrummet. Men man gör ju vad man kan av situationen, så jag la mig där och drog jackan över huvudet för att slippa ljuset och den kyliga luften. Jag sov nog i en kvart iallafall men nu så har jag ont i ryggen, iochförsig så kan det vara träningsverk men jag tror nog inte att bänkluren hjälpte.

Nu så har Anton bjudit med mig på tacobuffe så jag ska ta och ringa min plutteälskling för att sen sticka iväg. Jag ska försöka skriva ett lite muntrare inlägg imorgon.

Ha det.

19 dagar...

Igår så gick jag nästan på en rejäl tabbe när jag skulle beställa biljett för inryckningen. Jag ska inställa mig den 27:e så jag kollade upp en biljett för den 26:e. Den skulle gå härifrån klockan åtta på morgonen och vara framme i stockholm vid fem, sen skulle jag byta och åka till ett ställe som typ hette esmon bara för att byta igen och åka till karlstad. Jag skulle vara framme runt åtta på kvällen, allt såg bra ut. Men när jag skulle betala så kunde jag inte hämta upp dem på stationen som jag var tvungen att göra för att militären ska betala. Så jag bestämde mig för att vänta tills idag så att jag kunde ringa försvarsmakten och fråga om sovplats. Idag ringde jag dem på elvarasten.
- Hej eh, jag heter Magnus och jag hade tänkt att att komma till inryckningen i Karlstad en dag tidigare .
- Menar du Karlskrona?
Då kom jag på att det var Karlskrona. Jag hade varit en knapptryckning ifrån att hamna 50 mil ifrån där jag egentligen skulle vara. När jag slutade så åkte jag förbi hos Simon, han sa att jag inte har nån ordning alls. Då svarade jag att ordning är till för tråkiga personer.

Nu är det bara 19 dagar kvar till jag ska rycka in. Det är inte mer än en grisblink det. Jag funderar på om jag måste köpa idrottskläder, idrottsskor och andra grejer som jag inte äger fast än jag borde, eller om de bjuder på de grejorna. Jag måste nog kolla upp det.

Det blev ett kort inlägg idag. Tro inte att det är för att jag är lat, nog för att jag är lat men det är för att det inte har hänt mig nått idag. Får hoppas att det händer nått ikväll så jag har nått att fylla ut med senare, hejdå.

Det blev som man skulle kunna förvänta sig. Jag tittade på film hela kvällen "Cheos theory" det var en bra film men föga intressant för er att läsa om. Ikväll så har min sötnos lagt upp en blogg hon också. Här har ni länken:
http://lillajrin.blogg.se/

Häpnadsväckande stiligt

Först och främst så ska jag tacka Simon, aka gut*censur*er, för den här underbara designen, han har fått min vision att komma till liv(kanske inte liv bokstavligt talat, men det är iallafall snyggt). Tack Simon!

Idag så åke vi i bilen på jobbet och så frågade nån om jag kunde ett skämt och jag har ju en ganska fin skämt repertoar så jag drog en favorit. Men de fattade inte, så jag förklarade skämtet men de fattade ändå inte. Efter ett tag så gav jag upp och berättade ett annat skämt och det fattade de innan jag ens hade dragit klart det.
Jag fattar inte hur de inte kan fatta det första skämtet, det är inte så svårt att förstå. En gång drog jag det för en alkoholist och han tyckte att det var hysteriskt roligt.
Det enda jag kan tänka mig är att den var lite för fräck för mina arbetskamrater som kanske är lite mer pryda än alkisen på badet i näsåker. Jag skulle vilja berätta skämtet för er men med tanke på att halva min släkt läser min blogg så avstår jag.

Den stora Sverige turen går framåt, jag har fått tillåtelse att låna min morfars bil. Den har plats för en madrass där bak, så jag kan lägga mig och vila om jag blir lite pömsig längst vägen.

Det var nått underligt som hände mig idag, jag skulle lämna in ett papper om skattejämkning. Det var väll inte underligt men det var lite som en mini uppenbarelse. Jag cyklade till kontoret där det satt en tant som jag gav papperna till. Hon frågade om jag trivdes och jag svarade. Nu minns jag inte vad jag sa sen men hon svarade iallafall "Ja, jag läste det på bloggen". Jag tänkte att hon kanske hade läst det på min pappas blogg.
Vi fortsatte att prata och jag nämde att jag skulle rycka in om tre veckor och hon svarade att det stod på bloggen. Hon hade utan tvekan läst min blogg.
När jag gick därifrån så kom jag på att det faktiskt finns personer som läser det här, inte bara min familj utan andra personer också. Jag har ju fått anonyma komentarer och så men det här var skommt på nått sett. Lite som en artist som möter sitt största fan, en person som vet en massa saker om en men man vet inget om den.
Nu hoppas jag att hon inte tar illa upp, det var mest bara roligt. Hon har säkert bara kollat igenom bloggen nån gång på måfå men ändå.

På elvarasten så åkte vi ner på stan och köpte mjukglass, jag köpte en stor med stössel(tutti-frutti tror jag det var). Sen gick vi ut i bilen för att äta upp dem, men utsikten var så klen vid busstorget så vi bestämde oss för att åka ner till sjön. Det var en bil med automatlåda så jag körde med ena handen och höll glassen med andra. När vi kom upp på huvudleden så sa en av mina arbetskamrater "Jag tror det där är min bror, kan du köra ikapp så att jag ser nummerplåten?" Så för att hinna ikapp så gasade jag på fullt, jag kom inte upp i mycket över femtio så det var inte olagligt. Men jag tror endå att det hade sett lagom bra ut om polisen hade kommit och sett mig gasa på som en galning körandes med en hand, samtidigt som jag frossar på en extra stor mjukglass som jag hade i andra handen. Det var inte ens min arbetskamrats bror i bilen framför... Senare på dagen så köpte jag en vanlig glass som jag åt när jag åkte in till stan ifrån brunflo. För den som undrar så har jag spenderat femtio kronor på glass idag, utan att det ens var något glassväder, det ni!

Jag räknade, 20 dagar till inryck, det är lika många dagar som jag har tår och fingrar. Nu är det inte länge kvar.

En pokerbåtstugig helg

Nu så är helgen över, ännu en gång. Min sötnos har varit här i helgen så jag har inte uppdaterat bloggen.
Men ni ska inte vara oroliga, hon åker imorgon bitti så då blir det blogga av, hela veckan. Eh kanske inte, vem vet?

Tillbaka till helgen, Vi börjar väll med i fredags då.
Ojoj vilket väder! 26 grader i skuggan och gassande sol. Ioförsig så föredrar jag 15 grader och mulet när jag ska trimma och måste ha på mig både jacka, byxor och hörselskydd som fungerar som öronvärmare. Men dagen blev bättre när vi hade trimmat klart, klockan var då 15:30 och vi får inte komma tillbaka till kontoret förens 15:45 för att det finns de som har gått hem lite för tidigt annars, hrrmm eh.
Så med 15 minuter att spendera åkte vi ner till storsjön och jag badade fötterna. Det var varmt i vattnet och solen sken...
När jag kom hem påminde pappa mig om att det var pokerkväll. Det blev en trevlig kväll, jag vann turneringen och totalt sett så gick jag 90 kronor plus, Irene fick vara dealer(Inte så konstigt att jag vann).

På lördagen så sov vi länge, säkert fram till 2-3 på dagen. Länge för mig som kliver upp vid en så okristlig tid som sex i vanliga fall...
Jag stod och lagade frukost/lunch när alla kom hem, det visade sig att pappa och gabbe hade varit och åkt Thome', en gammal ångbåt. De hade köpt tur och retur biljetter på misstag så jag offrade mig på att ta dem, för mig och sötnosen. Men det var en vuxenbiljett och en biljett för 7-14 åringar. Nu är det så att jag som så många andra(tror jag iallafall) har svårt för att åldersbestämma orientaliska kvinnor men det skulle nog krävas en del övertalning för att få in Irene som 14-åring. Så vi tog med oss gabbe och köpte en extra biljett. Det var en 2 timmars åktur runt frösön. När vi kom hem så var det grillade hamburgare.
På kvällen så skulle Gabriel sova över i min stuga (ute på gården), så han kom ut vid halv nio med en luftmadrass som jag fick hedersuppdraget att blåsa upp utan pump. Vi kollade på filmen "Kung fu panda". Den har inte kommit ut på svenska än, så vi bjöd på film/röstteater. Allt blev väll inte översatt till 100% men han förstod nog huvuddragen i handlingen.

Idag, Söndag började tidigt. Vid åtta vaknade gabbe, småbröder borde komma med snooze funktion, och jag följde med honom in. Jag gick tillbaka till stugan bara för att bli väckt en halvtimme senare när mamma ringde ut och berättade att det var frukost.
Det var en riktig buffe'! Med allt ifrån gröt till kolsyrad apelsinjuice. När jag hade ätit gick jag ut och jagade igång min gulleplutt så hon också skulle få i sig nått.
När vi hade ätit så bestämde vi oss för att följa med till stugan på landet dit mamma och gabbe skulle med mormor och morfar.
Jag har nyligen fått min jägarexamen så jag letade entusiastiskt i mina jägarböcker efter nått som är lovligt att jaga den här tiden på året. Efter lusläsning så var det enda jag hittade skyddsjakt på grävling och då måste jag kontakta komunstyrelsen, så det fick vara.
Gabbe följde med mormor och morfar, så för att ge dem lite försprång till att starta korvelden så åkte jag och plutteskutten till hemköp och köpte rökt sidfläsk, som riktiga jägare äter.
Så med nyslipad kniv, tändstickor, keps med älgmotiv och stor stövlan begav vi oss. Vi kom fram till första anhalten, örån. Det blev girllat sidfläsk och grillkorv, en riktig hit. Efter det så åkte vi till stugan(stugorna) på högarna. Jag gav pluttis rundturen sen gjorde vi inte så mycket mer innan vi åkte hem, men det var trevligt ändå.


Jag tänkte också berätta att jag och min plutt ska till Göteborg via Stockholm om två veckor när jag slutar jobba. Den stora Sverige turen, som jag kallar den.

Tre veckor kvar till inryckning, jag ska beställa tågbiljett imorgon, jish...

Magnus Johansson, med rätt att köra (som en idiot)

Som ni kanske vet så jobbar jag för gata/park avdelningen på kommunen, det betyder att man har all rätt i världen att köra som ett kukarsel.
Jag är den enda som har körkort i mitt "crew" så det är jag som kör bilen. Idag så jobbade vi i brunflo centrum, efter vi var klara där så skulle vi till cykelbanan och åka ner för att rensa vid en tunnel. Då tänke jag utnyttja kommunens arselkörnings policy för att slippa backa och vända. Istället körde jag rakt över en gräsplätt som kanske hade en meter i bredd och den avdelade gångvägen vi stod på och en parkeringsplats som var i anknytning till cykelvägen.
Jag började rulla mot parkeringen, jag körde mellan en lyktstolpe och ett träd, det fanns gott om plats åt båda hållen. När jag hade kört över halva när det lät *DUNK*.
- Vad i helv... Var det en så hög trottoarkant? Sa jag och började backa. Jag minndes inte ens att det var någon trottoarkant.
- Du körde på en sten. Sa en av mina medarbetare.
- Oj då, låg det nån liten sten där. Tänkte jag.
När jag hade backat några meter så uppenbarade sig en 100 kilos jättebumling. Problemet var dels att våran bil är ganska stor och mastodontstenen var helt täckt av instrumentbrädan och dels att jag inte var så uppmärksam när jag var ute och jobbade.
Som tur var så blev det ingen buckla
Jag hade iallafall rätt om att det inte var någon trottoarkant.


En sidnot ifrån komentarerna.

Karin skrev "När vi tittar tillbaka i historiken så var väl det konstigaste "anfallet" när du skulle bygga en slags liggande cykel av en barnvagn... Använder du den ofta?"

Jag vill bara klargöra. Den heter Psleugr (Portabel Semi-automatiskt LägesEnergis Utnytjandes GatuRodel) om jag får be. Det var ett naturkunskapsarbete och om 50 år när bensinen är för dyr/"slut" så kommer jag blir multimiljardär tack vare den uppfinningen.

...

Nu sitter jag här och väntar. När jag kom hem så var det ingen här och klockan hade redan passerat halv sex så godhjärtad som man är så började jag med att få futt på grillen för att sen marinera kyklingslårfille'er.
Just nu så har jag fixat potatismos, saft och dukat men kyklingen är inte klar så jag sitter här och väntar. Nu tänker ni kanske: Potatismos till marinerad kykling, vet han ingenting om matlagning?
Svar: Jag vet faktiskt inte så mycket om matlagning men om man gör en god överrasknings supe' så får man göra som man vill och jag kände för kykling och potatismos.

Jaja

Idag har jag varit och rensat brunflocentrum på ogräs. När jag gick där och rensade så tänkte jag att det skulle se dumt ut om nån erbjöd sig att rensa åt mig och min chef skulle komma förbi, när jag latar mig och låter någon annan göra mitt jobb. Jag vet att det verkar orimligt att nån skulle komma fram och börja göra mitt jobb åt mig, men när man går och rensar buskar större delen av sitt dygn så tänker man på många underliga saker.
Och inte mer än 20 minuter senare så står jag och överväger att fortsätta arbeta, då kommer det fram en gubbe på kanske 70 vårar och kommenterar att vi gör ett bra arbete. Sen så säger han att han har varit målare och att han använder en spackelspade eller nått likanande, jag kommer inte ihåg vad han sa, för att ta bort ogräs hemma.
Efter han har sagt det så säger han:
- Men en såndär fungerar väll bra den också.
Och syftar på mitt rensjärn, han greppar tag i det och börjar rensa längst trottoarkanten. Som tur var så kom inte min chef förbi, men det var ändå ett ganska lustigt ögonblick.

Jag blev erbjuden att följa med på en volleyboll match idag. Det var hon som heter Helena som sa att hon skulle iväg efter jobbet och spela med några ifrån hennes klass och så frågade hon om jag ville med, jag svarade väll "Mje, jag är inte så bra på volleyboll" men hon incicterade och sa att man blir bättre om man tränar.
Under dagen så tänkte jag på det från och till, fram emot att vi skulle sluta så hade jag bestämt mig för att följa med ("Jag måste ju ha nånting att skriva om i bloggen"). Men efter att vi slutade så hojjade hon iväg innan jag hann säga nått. Surt för mig, men men, det blir väll fler volleyboll matcher här i livet.

Vi skrivs...

Uppföljning

Nu sitter jag i en knipa, jag har gått och tänkt på det hela dagen. Jag har fått till två, enligt min mening, lyckade och intressanta inlägg.
Nu så har folk börjat länka till min blogg också, så det är en hög förväntan på detta inlägg inte bara ifrån mina stammisar men också ifrån de som har blivit hit länkade. Jag vill ju inte att de som har varit bussiga och delat med sig av sin bloggtrafik ska verka vara några som inte har någon blogg-smak.

Så där, nu har jag startat lite musik för att få min insperation att flöda. Hoppas det funkar.

Idag så pratade jag med Helena, en av mina medarbetare, hon sa att hon skulle till tandläkaren vid nio. Gentleman som man är så erbjöd jag mig att släppa av henne på vägen tillbaka till jobbet, vi har ändå rast vid nio. Dessutom ligger tandläkarmottagningen bara nån kilometer ifrån jobbet.
Men på vägen tillbaka så säger hon att hon vill förbi jobbet så att hon kan byta byxor, attans tänker jag, nu kanske jag missar lite av min rast. Men multitasker som man är så kastade jag in mikromaten så att den skulle vara klar tills jag kom tillbaka.
Vi började åka och jag frågade om hon skulle till folktandvården, det skulle hon inte för hon skulle till specialisttandvården på andra sidan stan. Det var väll bara att åka det. Jag släppte av henne där och började åka tillbaka när jag upptäckte att min rutt tillbaka till jobbet gick förbi polishuset. När jag ändå hade lovat er uppföljningen på hur det gick med mördarvapnet så tänkte jag att jag kunde kasta in det när jag ändå var i faggorna. Så jag stoppade ner vapnet i fickan, men inte utan att sticka mig själv i både fingret och benet.
Jag började gå mot polishuset och hoppades på att slippa parkeringsböter när jag upptäckte att det ena knivbladet stack upp ur fickan. Istället för att göra slarvsylta av mina kroppsdelar så beslöt jag mig för att lite diskret låta min arm hänga över det exponerade knivbladet.
Jag fick vänta i lite över fem minuter, vilket är länge när dagens längsta rast är på 30 minuter. När det var min tur så såg jag till att förklara att jag hade hittat den i en buske när jag jobbade innan jag drog fram den. När jag visade den genom att snabbt lägga upp den på disken för att jag inte skulle stå och vifta med den så såg polisexpediten(?) mest bara förvånad ut. Men sen så tog han upp den och viftade omkring med den för att visa för sina kolegor.

 - Britta, titta här då!

Sen så gick han ut för kolla om den skulle tillfalla mig om tre månader som om det vore hittegods. Jag är inte den som vet mest om polisväsendet men inte ens jag skulle inte behöva kolla om man ska dela ut hemgjorda vapen som blivit inlämnade. Men men, han tog lite information ifrån mig och så fick jag gå.
När jag kom tillbaka till rasten så hade jag sju minuter på mig att glufsa i mig min mat och mina mackor.


Jag tänkte på det idag när jag var på väg ifrån jobbet, jag tror att den här bloggen redan har gett mig sociala problem. Den har fått mig att befinna mig i mina tankar mycket mer än vad jag brukar, vilket leder till att jag inte bryr mig om konversationen med andra personer lika mycket.

Det var inte så mycket mer som har hänt mig idag, jag hoppas att ni inte blev allt för besvikna på mitt ohändelsefulla liv.

RSS 2.0